Hakutulokset
- Näytetään 1 - 50 / 11 396
- Siirry seuraavalle sivulle
Lapset haluavat kouluun myös Nicaraguassa Näytä tarkat tiedot
Simulaatio haastaa kirurgikoulutuksen oppipoikamallin Näytä tarkat tiedot
Sydämen kaikukuvaukset tuovat erikoisalat yhteen Näytä tarkat tiedot
TietoTaitoKeskukselle eurooppalainen laatusertifikaatti Näytä tarkat tiedot
Opinto-oikeuden rajaaminen työllisyyspoliittisena tavoitteena Näytä tarkat tiedot
Sosiaalipolitiikan ja sosiaalityön suhde Näytä tarkat tiedot
Pohjoismainen hyöty Näytä tarkat tiedot
Lukutaito keinona kehitysmaiden yhteiskuntapolitiikassa Näytä tarkat tiedot
Från socionom till akademiker - då olika utbildningsmiljöer, språk och kunskapsfält möts Näytä tarkat tiedot
Työ reittinä yhteiskuntaan? Osittaisen ankkuroitumisen politiikan mahdollisuudet lastensuojelutaustaisilla nuorilla Näytä tarkat tiedot
Since the launch of the first web browser, the early-nineties was dominated by a view of the Internet as a utopian space for identity play and community building. However online platforms are currently not utopian environments where people can be a anyone or anything they want. This thesis discusses how these online platforms continue to be shaped by the identity categories we inhabit in offline contexts. Here, I view identities as multiple yet parallel, somewhat stable but simultaneously renegotiated and changing with social context. Additionally, the focus is on what characterized the identities that the participants construct rather than the identity categories they inhabit. The overarching aim of the thesis is twofold: a)to explore what frames identity construction online and how the youth participants (co)construct identities on online platforms as well as b) to discuss methodological implications for employing screen recordings in an ethno-case study within educational research. The aim is approached through the following research questions: RQ1. What frames the possibilities for identity construction online? RQ2. How is the participant identity (co)construction shaped by these frames? RQ3. What are the practical ethical challenges with employing ethnographic methods when conducting research on identity (co)construction online? This thesis is a qualitative case study informed by ethnography, or an ethno-case study. Case study as a methodology focuses on an immersed understanding of a phenomenon trough a specific case and can offer insight into how previous research and empirical data are connected. Both case study and ethnography focus on a participant’s perspective of a phenomenon and use varied forms of data collection. However, in ethnography, more emphasis is put on extended periods of time in the field and gaining insight into this phenomenon from multiple contexts, whereas a case study can be more limited in terms of time and researcher immersion into the field. Here, the research questions are answered through insight into two cases. The first is ethnographic and thereby spanning a longer time period, with multiple sources of data and where research immersion spans both online and offline contexts. The second is framed as an ethno-case study and thereby employs ethnographic methods on a specific case yet is shorter in timespan than the first and where the data collection primarily focuses on the online context. The first case, Textmöten, was an ethnographic research collaboration focusing on exploring how students in upper secondary schools in Finland used mobile phones in school. The data consisted of video recordings of students during their school day, during lessons as well as breaks, and at the same time as there was a recording of their mobile phones. The application that allowed the mobile phones to be recorded was student controlled, and the students were thereby in control of the material being recorded. During a total of 18 days, the data was collected between the spring of 2015 to the autumn of 2016 at two different Swedish language upper secondary schools with a total of seven students (of age 16-18 at the time). In addition to the video recordings as well as the recordings of the mobile phones, five of the seven students were interviewed. The second case, esports in education, was conducted in collaboration with a Swedish language vocational school with an esports programme in Finland in 2017-2018. The aim of the project was to explore online gaming through players that took their play seriously. Seven students (of age 17-18 at the time, all identifying as male) playing CS:GO took part in the study by sharing screen recordings of their in-game matches (ten matches and almost six hours in total) and by taking part in interviews (seven in total). The focus students volunteered to participate in the study through a teacher. The design of the study was dependent on the students’ engagement due to the physical distance between the researchers and participants. Regular meetings, held at their school, functioned as interviews and were recorded. The thesis focuses on three of the platforms the participants engaged with; Instagram, Tumblr (case 1) and Counter-Strike: Global Offensive (case 2). The results show that the participants identity (co)construction online was framed by both the platforms technical affordances as well as the online and offline communities they were part of. Additionally, their identity (co)construction was characterized by visuality, community and diversity. The practical ethical challenges revolved around maintaining participant integrity in terms of; a) gaining informed consent from players that became co-observed, b) defining privacy online during the analysis as well as in the published results and c) portraying participants accurately despite stakeholder interests.Efter lanseringen av den första webbläsaren under tidigt 1990-tal rådde en utopistisk syn på internet som ett utrymme med stora möjligheter för skapandet av såväl identiteter som gemenskap. Trots det är samtida onlineplattformar inte utopistiska miljöer där användaren kan bli vadhelst hen önskar. I den här avhandlingen diskuterar jag hur online-plattformar fortsättningsvis formas av offline-sammanhangens identitetskategorier. Här lyfter jag fram identiteter som plurala men parallella, någorlunda stabila men samtidigt omförhandlade och föränderliga i relation till den aktuella sociala kontexten. Fokus ligger snarare på vad som karaktäriserade de av deltagarna (sam)konstruerade identiteterna än de identitetskategorier deltagarna tillhör. Det övergripande syftet med avhandlingen är tudelat: a) att utforska vad som formar identitetskonstruktion online och hur de unga deltagarna (sam)- konstruerade identiteter online samt b) att diskutera de metodologiska implikationerna av att använda skärminspelningar i en etno-fallstudie inom pedagogisk forskning. Syftet besvaras genom följande forskningsfrågor: RQ1. Vad ramar in möjligheterna för identitetskonstruktion online? RQ2. Hur formar de här ramarna deltagarnas (sam)konstruerade identiteter? RQ3. Vilka är de praktisk-etiska utmaningarna med att tillämpa etnografiska metoder i forskning om identitets(sam)konstruktion online? Den här avhandlingen är en kvalitativ fallstudie informerad av etnografi, eller en etno-fallstudie. Fallstudiemetodologin lägger tyngdpunkt vid förståelse för ett fenomen genom specifika fall och kan erbjuda insyn i hur tidigare forskning samspelar med det empiriska data. Såväl inom fallstudie som etnografi ligger fokus på ett deltagarperspektiv av fenomenet som möjliggörs genom varierande former av datainsamling. Till skillnad från fallstudiemetodologi betonar etnografin som metodologi långvariga perioder på fältet och insyn i ett fenomen genom ett flertal kontexter. Här besvaras forskningsfrågorna genom insyn i två fallstudier. Den första är etnografisk och inrymmer ett längre tidsspann med ett flertal typer av data på såväl online- som offlinekontexter. Den andra är en etnofallstudie och inkluderar etnografiska metoder på ett specifikt fall, men är inte lika omfattande i fråga om tid och sammanhang som den först. Fokus i den andra fallstudien ligger i huvudsak på onlinekontexten. Den första fallstudien, Textmöten, var ett etnografiskt forskningssamarbete med fokus på att undersöka hur gymnasiestuderande i Finland använder sina mobiltelefoner i skolan. Data består av videoinspelningar av studerande i deras skolvardag, under såväl lektioner som raster, samtidigt som deras mobiltelefonskärmar spelades in. Programvaran som möjliggjorde skärminspelningen styrdes av deltagarna och de hade därför kontroll över det material som spelades in. Datainsamlingen skedde under totalt 18 dagar mellan våren 2015 till hösten 2016 vid två svenskspråkiga gymnasier med totalt sju studerande, då i åldern 16–18. Utöver inspelningarna hölls även ett antal intervjuer med fem av deltagarna. Den andra fallstudien, esport inom utbildning, genomfördes 2017-2018 i samarbete med en svenskspråkig yrkesskola i Finland med ett esportprogram. Syftet med studien var att undersöka spelande online genom deltagare med ett seriöst intresse för spelande. Sju studerande (då i åldern 17-18, samtliga identifierande som män) som spelade CS:GO deltog genom att dela skärminspelade matcher samt genom intervjuer. Data består av totalt tio matcher (totalt knappa sex timmar) samt intervjuer (totalt sju stycken). Deltagarna anmälde sitt intresse att fungera som fokuselever genom en lärare som var aktiv inom esport-programmet. På grund av det fysiska avståndet mellan forskare och deltagare var forskningsdesignen beroende av deltagaraktivitet. De regelbundna träffar som hölls på deltagarnas skola fugerade som intervjuer och ljudet spelades in. Avhandlingen fokuserar på de tre online-plattformar där deltagarna var aktiva: Instagram och Tumblr (fallstudie 1) samt Counter-Strike: Global Offensive (fallstudie 2). Resultaten visar att deltagarnas (sam)konstruktion av identitet formades av såväl tekniska meningserbjudanden som de gemenskaper de var del av, både online och offline. Vidare formades deras identitets(sam)konstruktion av visualitet, gemenskap och mångfald. De praktisk-etiska utmaningarna som uppstod bestod av att upprätthålla deltagarnas integritet ifråga om a) informerat samtycke från spelare som blev medobserverade, b) att definiera privatliv online såväl i analysskedet som då resultaten publiceras samt c) att porträttera deltagarna så korrekt som möjligt trots intressegruppernas olika önskemål.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-941-7
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_47.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Internationella och nationella strategier ställer upp ambitiösa mål för digitaliseringen av fostran och utbildning. Digitaliseringen har utvecklats i snabb takt under de senaste åren. Det behövs målmedvetet samarbete för att målen ska kunna nås och utvecklingsbehoven ska kunna tillgodoses. Enligt visionen är Finland ledande i världen när det gäller utvecklingen och utnyttjandet av hållbar digitalisering inom fostran, undervisning och utbildning 2027. Med hjälp av digitaliseringen främjas jämlika möjligheter för alla att lära sig och utvecklas. Digitala verktyg och miljöer stöder elevernas individuella behov och främjar jämlikheten och tillgången till utbildning. Digitaliseringen stöder samarbetet mellan aktörerna och lärandet i olika skeden av livet. Digitaliseringen främjas på ett informationsbaserat sätt i enlighet med principerna för hållbar utveckling. Genomförandet av riktlinjerna innebär att kompetensen ökar och jämlikheten förbättras, de digitala lösningarna i branschen utvecklas långsiktigt, innovativt och systematiskt, utbildningspolitiken och informationsunderlaget för ledningen av utbildningen stärks och välfärden förbättras på bred front tack vare ett aktivt digitalt medborgarskap. Riktlinjerna är gemensamma för branschen och gäller hela utbildningssystemet. I dokumentet redogörs för de åtgärder som utvecklingen av digitaliseringen förutsätter. Dessutom fastställs arbetsfördelningen mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-933-2
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_46.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Beskrivningen av målbilden för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen blir klar hösten 2023 som en del av projektet för en referensram för digitaliseringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. I projektet utvecklas styrningen och effekterna av digitalisering samt förvaltningsområdets förmåga till förutseende. Genom beskrivningen av målbilden konkretiseras de mål som ställs upp av Finlands digitala kompass, riktlinjerna för digitaliseringen av fostran och utbildning 2027 samt andra betydande dokument som definierar digitalisering inom sektorn för småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens del. Digitaliseringen granskas genom sju delområden: förutsättningar för utveckling av digitaliseringen, digital kompetens, stöd för utveckling av digital infrastruktur, tjänster och interoperabilitet, informationshantering och kvalitet, dataskydd och datasäkerhet, lagstiftning och -tolkning gällande digitalisering samt forskning om digitalisering. Målen för digitaliseringen beskrivs i småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens kontext. Då kan alla aktörer inom fostran och utbildning arbeta långsiktigt, förutseende och strategiskt för att förverkliga målbilden. Beskrivning av en nationellt definierad och gemensam målbild gör det möjligt att utforma konkreta åtgärder, vilket främjar utvecklingen av digitaliseringen inom sektorn mot den gemensamma målbilden.
www.urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231204151333
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...sultaten.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
PISA genomförs vart tredje år, men på grund av coronapandemin måste undersökningen flyttas framåt ett år från den ursprungliga tidsplanen. PISA genomfördes för åttonde gången år 2022. I undersökningen utreds hur 15-åringar behärskar nyckelkunskaper som är centrala för framtiden, vilka faktorer som har samband med dessa färdigheter och vilka förändringar i kunskaperna som kan observeras i jämförelse med tidigare forskningsomgångar. Rapporten om de första resultaten fokuserar särskilt på kunskaper i matematik, som för tredje gången är huvudområdet för undersökningen. Fokus ligger också på de viktigaste faktorerna som ligger till grund för matematiklärandet. Detta gör det möjligt att på ett tillförlitligt sätt undersöka förändringarna i kunskaperna i matematik under nästan 20 år. Vid sidan av matematikkunskaperna utvärderas också läskunnigheten och kunskaperna i naturvetenskaper. Dessutom granskas denna omgång, liksom tidigare forskningsomgångar, bland annat elevernas i nställning till studierna, inlärningsmiljön och elevernas välbefinnande, men också sambandet mellan coronapandemin och inlärningsresultaten. I PISA-undersökningen 2022 deltog 10 239 elever från 241 skolor.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-735-2
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...M_2024_9.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Målet med denna nationella referensram för lärandeanalytik är att strukturera de centrala aspekterna av lärandeanalytiken till stöd för analytikarbetet i Finland. En sakkunniggrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har utarbetat en referensram för att ta fram gemensamma definitioner, spelregler och bästa praxis för analytikarbetet. Referensramen är avsedd att användas som ett hjälpmedel både för dem som överväger att införa lärandeanalytik och för dem som redan inlett processen. Denna publikation är den andra redigerade upplagan av referensramen, där det tidigare innehållet har kompletterats särskilt i fråga om standarder. Dessutom har de avsnitt som gäller datasekretess och begreppsapparaten utvidgats och preciserats. Referensramen har delats in i fem delområden med målet att de tillsammans med introduktionen ska skapa en omfattande helhetsbild av ämnet. De tre första delarna av referensramen fördjupar basuppgifterna i inledningen och ger läsaren en mångsidig översikt över de olika skedena av införandet av lärandeanalytik. Detta omfattar allt från fastställande av mål till anskaffning och utnyttjande av analytiksystem, inklusive livscykeltänkandet. Som nytt innehåll i denna uppdaterade upplaga ingår ett informationspaket om xAPI-standarden som stöd för lärandeanalytiken. I det sista delområdet ingår en lista över de viktigaste lagstiftningsmässiga och etiska frågorna. Avsikten är att dessa ska underlätta bedömningen av när det är etiskt och lagenligt att utnyttja lärandeanalytik samt öka diskussionen om utnyttjandet av analytik.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-724-6
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2022_47.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kvalitetsstrategin för gymnasieutbildningen 2030 fastställer riksomfattande och enhetliga principer för kvalitetsledningen inom gymnasieutbildningen och styrningen av kvalitetsledningen. Målet är att stärka gymnasieutbildningens höga och jämna kvalitet och att styra utbildningsanordnarna till kontinuerlig kvalitetsledning och utveckling av verksamheten. Kvalitetsstrategin är avsedd som ett verktyg för utbildningsanordnarna och personalen hos dem när det gäller långsiktig kvalitetsutveckling samt för samarbete med intressentgrupper inom gymnasieutbildningen. Kvalitetsstrategin stöder utbildningsanordnarna i utvecklingen av kvaliteten och kvalitetsledningen. Anordnarna av gymnasieutbildning ansvarar för verkställandet av kvalitetsstrategin och för sätten att genomföra den inom ramen för lagstiftningen och grunderna för läroplanen och i en ständigt föränderlig verksamhetsmiljö. Det lokala kvalitetsarbetet anknyter till kvalitetsarbete som redan utförts och till dokument som styr verksamheten. Kvalitetsstrategin för gymnasieutbildningen bygger på fyra kvalitetsfaktorer: högklassigt lärande, välbefinnande och delaktighet, en verksamhetskultur stadd i utveckling samt gymnasieutbildningens tillgänglighet. Kontinuerlig utveckling av processerna kring kvalitetsfaktorerna bidrar till långsiktig och kunskapsbaserad utveckling av gymnasieutbildningen.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-234-5
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_30.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I enlighet med Europeiska kommissionens strategi bestäms riktlinjerna för EU:s återhämtning och ekonomiska politik av de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet: miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet. Dessa principer styr medlemsstaternas reform- och investeringsprogram och är en del av målen i faciliteten för återhämtning och resiliens. I Finlands återhämtnings- och resiliensplan har det ställts upp nationella mål för att stödja hållbar tillväxt. Åtgärderna i planen främjar den gröna och digitala omställningen samt utvecklingen av sysselsättningsgraden och kompetensnivån och stärker tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Europeiska unionens råd antar rekommendationer för medlemsländerna i syfte att styra det nationella beslutsfattandet i en riktning som främjar tillväxt och sysselsättning. Rekommendationerna för Finland 2019-2022 gäller hållbarhet i den offentliga ekonomin, social- och hälsovårdstjänster, arbetsmarknad, forskning, innovation och koldioxidsnål ekonomi, hushållens skuldsättning och bekämpning av penningtvätt. I regeringens nationella reformprogram beskrivs regeringens åtgärder för att uppnå de nationella målen och möta EU:s rekommendationer. Det nationella reformprogrammet används vid halvårsrapporteringen on genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och i programmet beskrivs hur FN:s mål för hållbar utveckling har uppnåtts. Programmets uppgifter gör det möjligt att göra en detaljerad granskning av Finland på EU-nivå.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-400-743-6
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...23_13_SO.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Målet med projektet Kompetenta, som samordnas av justitieministeriet, är att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier i synnerhet genom att utveckla kompetensen hos yrkespersoner i olika branscher. Ett centralt mål med projektet Kompetenta är att planera en modell för kompetenscentret för arbetet mot hatbrott och diskriminering och testa centrets tänkbara funktioner. I denna konceptrapport presenteras de behov som identifierats i utvecklingsarbetet och föreslås ett koncept för kompetenscentrumet för arbete mot hatbrott och diskriminering. Till slut går man igenom alternativen för att inrätta ett kompetenscentrum.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-383-795-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...0062023_.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Regeringens mål är ett starkt och engagerat Finland som tar sig genom världens stormar. I ett starkt och engagerat Finland har människorna möjlighet att öka sin kompetens, att sysselsätta sig, att klara sig på sin lön eller pension och att leva i trygghet. I ett samhälle där de grundläggande frågorna är i ordning har människorna rätt och frihet att försöka skapa ett gott liv efter sitt eget tycke. Människorna känner sig delaktiga och har förtroende för varandra. Man tar hand om dem som har det sämst ställt. Statsmaktens uppgift är att skapa förutsättningarna för friheten och möjligheterna. Ett starkt och engagerat Finland kan trygga tjänster för människor i alla åldrar, från småbarnspedagogik till utbildning, social- och hälsovårdstjänster samt omsorg, oberoende av personens inkomstnivå och boningsort. Man säkerställer att också de kommande generationerna ska få tjänster och möjligheter. I familjer, i gemenskaper och i samhället bär människorna ansvar för sig själva och för varandra. Man stöder barnfamiljerna och föräldraskapet och tar hand om de äldre. Ett starkt och engagerat Finland ett stabilt och pålitligt land, en stark demokrati och en självständig rättsstat där alla har ett värde som en jämlik medlem av samhället. Tvåspråkigheten är en positiv styrka för vårt land. Ett starkt och engagerat Finland sörjer för medborgarnas säkerhet i hemmen, på gatorna och vid gränserna. Vi bekämpar marginalisering, säkerställer tillräckliga resurser för polisen och förbättrar rättskedjans funktion. Vi tryggar försörjningsberedskapen och den rena inhemska matproduktionen. Ett starkt och engagerat Finland har sin grund i konkreta och ärliga lösningar. Hoppet inför framtiden skapas genom handlingar. Genom samarbete klarar Finland av alla utmaningar. <a href="https://valtioneuvosto.fi/sv/regeringar/regeringsprogrammet/#/">Ett starkt och engagerat Finland – Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering 20.6.2023 som nätpublikation på statsrådets webbplats.</a>
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-324-601-0
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2022_26.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I det EU-finansierade projektet Osaavat utreddes nuläget i fråga om utbildningen om hatbrott vid polisen. Det erbjuds endast lite utbildning, och antalet deltagare i utbildningarna är inte alltid så stort. Inom ramen för projektet fick poliser utbildning kring temat och dessutom ordnades ett rundabordsevenemang där utbildningens nuläge och dess framtid diskuterades. Denna publikation behandlar nuläget i fråga om utbildningen och ger riktlinjer för det framtida arbetet utifrån slutsatserna av diskussionerna. Syftet med detta arbete är att etablera utbildningen om hatbrott som en del av de permanenta utbildningsstrukturerna vid polisen.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-235-2
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2022_34.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I enlighet med Europeiska kommissionens strategi bestäms riktlinjerna för EU:s återhämtning och ekonomiska politik av de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet: miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet. Dessa principer styr medlemsstaternas reform- och investeringsprogram och är en del av målen i faciliteten för återhämtning och resiliens. I Finlands återhämtnings- och resiliensplan har det ställts upp nationella mål för att stödja hållbar tillväxt. Åtgärderna i planen främjar den gröna och digitala omställningen samt utvecklingen av sysselsättningsgraden och kompetensnivån och stärker tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Europeiska unionens råd antar rekommendationer för medlemsländerna i syfte att styra det nationella beslutsfattandet i en riktning som främjar tillväxt och sysselsättning. Rekommendationerna för Finland 2019 och 2020 gäller hållbarhet i den offentliga ekonomin, social- och hälsovårdstjänster, arbetsmarknad, forskning, innovation och koldioxidsnål ekonomi, hushållens skuldsättning och bekämpning av penningtvätt. I regeringens nationella reformprogram beskrivs regeringens åtgärder för att uppnå de nationella målen och möta EU:s rekommendationer. Det nationella reformprogrammet används vid halvårsrapporteringen om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och i programmet beskrivs hur FN:s mål för hållbar utveckling har uppnåtts. Programmets uppgifter gör det möjligt att göra en detaljerad granskning av Finland på EU-nivå.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-834-2
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2021_34.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik, som var verksamt 2019–2020, utredde nuläget för utbildningarna inom småbarnspedagogik och utarbetade ett program för utveckling av utbildningarna. I början av 2021 tillsattes det en expertgrupp för att fortsätta arbetet med utvecklingsprogrammets rekommendationer för utveckling av utbildningarna. Gruppens uppgift var att utarbeta en genomförandeplan som grundar sig på dessa rekommendationer. Expertgruppen överlämnade sitt förslag till genomförandeplan till undervisnings- och kulturministeriet i april 2021. Genomförandeplanen presenteras i den här publikationen. I planen redogörs det för sätt att genomföra utvecklingsrekommendationerna och anges också en ansvarig aktör/ansvariga aktörer och en tidsplan för varje föreslagen åtgärd. Dessutom innehåller planen förslag till mål, uppgifter, struktur, verksamhet och behövliga resurser för det nya Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik som tillsätts 2021.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-890-8
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2021_46.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Den 28 augusti 2019 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en projektgrupp och en uppföljningsgrupp för att genomföra de riktlinjer i regeringsprogrammet som gäller utvidgning av läroplikten. Lagstiftningen om utvidgning av läroplikten stadfästes vid utgången av 2020, och den utvidgade läroplikten trädde i kraft 2021 för en åldersklass i sänder. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen har berett en plan för uppföljningen av verkställigheten av utvidgningen av läroplikten 2021–2024. Planen har behandlats i projektgruppen och uppföljningsgruppen för utvidgning av läroplikten. Planen baserar sig på den uppföljning av genomförandet som behandlas i regeringens proposition samt på uttalanden som bifogats riksdagens svar och de uppföljningsskyldigheter som konstateras i dem. I planen beskrivs utgångspunkterna, principerna, objekten, genomförandet och tidtabellen för uppföljningen av genomförandet av utvidgningen av läroplikten. Uppföljningen av utvidgningen av läroplikten är indelad i sju tematiska helheter: <ol> <li>de läropliktigas ansökan till utbildning och tillträde till utbildning</li> <li>studiehandledning och förankring i utbildningen</li> <li>undervisning och handledning</li> <li>särskilt stöd och andra former av stöd</li> <li>elevernas och studerandenas välbefinnande</li> <li>reformens kostnadseffekter</li> <li>förverkligandet av målen för reformen och reformens genomslag.</li> </ol> Uppföljningen genomförs i första hand med hjälp av befintliga register och andra informationskällor och de huvudsakligen kvantitativa uppgifter som ingår i dem samt genom att vid behov göra separata förfrågningar, utredningar, undersökningar eller utvärderingar. Uppföljnings-, forsknings- och utvärderingsinformation som fåtts från varje tematisk helhet utnyttjas som en del av den långsiktiga utvärderingen av effekterna av läropliktsreformen och den helhetsbedömning av genomförandet av läropliktsreformen som görs i slutet av uppföljningsperioden.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-904-2
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...M_2021_9.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I enlighet med regeringsprogrammet för Sanna Marins regering tillsatte undervisnings- och kulturministeriet i december 2019 en enmansutredning för att utarbeta en rapport om den svenskspråkiga utbildningen i Finland. För att kunna garantera en jämlik utbildningssituation för svenskspråkiga elever och studerande, bedömde regeringen att det fanns behov av en helhetsbild av den svenskspråkiga utbildningen. Uppdraget var att utarbeta en rapport om särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga utbildningen och ge förslag till åtgärder. Utredningen har samlat synpunkter och lägesbeskrivningar genom data och utredningar, intervjuer, ett hörande, webbenkäter och webbinarier. Genom att granska åtta olika fokusområden ur flera olika perspektiv och på samtliga utbildningsstadier, från småbarnspedagogik till högre utbildning och vuxenutbildning, skapades ett underlag för åtgärdsförslagen. Trots att fokus i denna utredning ligger på utmaningarna är det skäl att här framhålla att den svenskspråkiga utbildningen i det stora hela fungerar väl. Det finns dock vissa luckor i systemet, som bör åtgärdas för att jämlikheten i förhållande till den nationella utbildningen ska uppnås. Tre perspektiv är speciellt viktiga att betona. Dessa är: 1. Kvalitetsaspekterna 2. Bristen på tillgång till utredningar och data och 3. Den svenska utbildningsvägen som bildar en egen helhet, där alla delar påverkar varandra. Den administrativa och kulturella basen utgör den svenska utbildningens fundament och det är viktigt att denna bas stöds när olika reformer genomförs i landet. Undervisningsspråket, svenskan, är verktyget för allt lärande och en central sammanhållande faktor som kräver kontinuerligt stöd på grund av det omgivande samhället till största del är finskspråkigt. Bland de övergripande åtgärder som föreslås finns ett förslag om att effektivera insamlingen och analysen av data specifikt gällande den svenskspråkiga utbildningen, att stödja forskning om och för den svenskspråkiga utbildningsvägen samt att stödja undervisningsspråket på alla stadier och nivåer. Den ledande principen är att den svenskspråkiga utbildningen kontinuerligt ska ha goda förutsättningar att utvecklas enligt tidens och framtidens krav, parallellt med den finskspråkiga i vårt land. Publikation uppdaterades den 5.5.2021, s. 174.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-010-5
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...aren2019.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Europeiska rådet antog en tillväxt- och sysselsättningsstrategi år 2010. Visionen i Europa 2020 -strategin, som sträcker sig till år 2020, är smart och hållbar tillväxt för alla. I strategin fastställs mål för hela EU när det gäller sysselsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter, klimatåtgärder, utbildning och fattigdomsbekämpning. Varje medlemsland fastställer sina egna nationella mål inom dessa områden. Finlands nationella mål är att höja sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar till 78 procent, att använda 4 procent av BNP till forsknings- och utvecklingsutgifter, att uppnå de inom EU överenskomna klimat- och energimålen, att hålla andelen 30–34-åringar med högskoleexamen på 42 procent, att minska andelen 18–24-åringar som avbryter studierna i förtid till 8 procent samt att minska antalet personer som riskerar fattigdom och utanförskap. Europeiska unionens råd antar rekommendationer för samtliga medlemsländer i syfte att styra det nationella beslutsfattandet i en riktning som främjar tillväxt och sysselsättning. Rekommendationerna för Finland 2018 handlar om att se till att den offentliga ekonomin är hållbar, att förbättra social- och hälsotjänsternas kostnadseffektivitet, att bättre anpassa lönerna till produktivitetsutvecklingen, att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik, att förbättra incitamenten för att arbeta samt att avveckla reglering för att öka konkurrensen i tjänstesektorn och främja investeringar. Rekommendationerna till Finland gäller den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, förbättring av social- och hälsotjänsternas kostnadseffektivitet, ökade incitament för att ta emot arbete, vidareutvecklande av service riktad till arbetssökande och personer som står utanför arbetsmarknaden och en förbättrad uppföljning av hushållens skuldsättning. Regeringen tillkännager nu det elfte nationella reformprogrammet för Europa 2020. I programmet redogörs för de åtgärder som regeringen har vidtagit för att uppnå de nationella målen och för hur EU:s rekommendationer har tagits i beaktande. Uppgifterna i programmet möjliggör en detaljerad granskning av läget i Finland på EU-nivå.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-702-4
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...for_alla.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Våren 2016 inledde undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet beredningen av Barnstrategin. Som bakgrundsmaterial för beredningen sammanställdes forskning gällande barn och unga. Sammanställningen består av de viktigaste forskningsresultaten som forskare och forskargrupper på området har lyft fram samt åtgärdsrekommendationer som grundar sig på dessa. Omkring etthundra skriftliga utlåtanden togs emot, och dessa representerar uppskattningsvis drygt 200 forskares observationer. Denna rapport grundar sig på en analys av forskarnas ursprungstexter och en indelning av dessa i fem temaområden. Innehållet i rapporten följer så långt det är möjligt forskarnas ursprungstexter. I vissa fall har man förenat forskarnas likartade observationer och förbättrat textens läsbarhet genom att redigera formuleringarna en aning och genom att lägga till meningar som binder ihop styckena. I slutet av varje textstycke finns en länk till forskarens/forskargruppens ursprungliga text, och en förteckning över dessa finns i slutet av rapporten. Ursprungstexterna kan läsas på webben på adressen lapsistrategia.fi. De fem temaområdena är mänskliga relationer, lärande, trygghet, hälsa och delaktighet. Som övergripande tema behandlas också forskningsobservationer som gäller nativiteten. Varje temaområde är indelat i 4–7 underteman. I rapporten har forskarnas slutsatser och rekommenderade åtgärder avskilts från presentationen av forskningsresultat.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-698-0
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...ANUPO_SV.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik (RUNGPO) är ett lagstadgat sektorsövergripande program som godkänns av statsrådet för en fyraårsperiod i sänder. Syftet med programmet är att främja de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Ett av de huvudsakliga målen i programmet är att förankra det ungdomspolitiska perspektivet i beslutsfattandet inom den offentliga sektorn. Med hjälp av programmet effektiviseras den resultatrika användningen av resurserna inom olika sektorer för att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden. Det riksomfattande programmet omfattar alla unga under 29 år som avses i ungdomslagen och som i slutet av 2018 uppgick till närmare 1,8 miljoner personer i Finland. Prioriteringarna i programmet gäller dock i synnerhet kärnområdet för ungdomen, dvs. utveckling av uppväxt- och levnadsförhållandena för unga i åldern 12–25 år. I enlighet med regeringsprogrammet har förebyggande av utslagning bland unga och stärkande av delaktigheten tagits in som huvudteman i ungdomsprogrammet. Utslagning förebyggs effektivast genom att man säkerställer förutsättningarna för ett meningsfullt liv för varje ung person. Dessa mål eftersträvas genom programmets tre målhelheter: 1) Unga har förutsättningar för en smidig vardag – utslagningen minskar, 2) Unga har metoder och färdigheter för att delta och påverka, 3) Unga litar på samhället – jämlikheten och tryggheten stärks. Utöver regeringens ungdomspolitiska mål och åtgärder i anslutning till dem ställer programmet upp nationella mål för den europeiska och internationella verksamheten på ungdomsområdet samt fastställer prioriteringarna för valet av riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-306-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2020_50.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Europeiska rådet antog en tillväxt- och sysselsättningsstrategi år 2010. Visionen i strategin Europa 2020 är smart och hållbar tillväxt för alla. I strategin fastställs mål för hela EU när det gäller sysselsättning, utgifterna för forsknings- och utveckling, klimatåtgärder, utbildning och fattigdomsbekämpning. Varje medlemsstat fastställer motsvarande nationella mål. Finlands nationella mål är att höja sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar till 78 procent, att använda 4 procent av BNP för forsknings- och utvecklingsutgifter, att uppnå de inom EU överenskomna klimat- och energimålen, att hålla andelen 30–34-åringar med högskoleexamen på 42 procent, att minska andelen 18–24-åringar som avbryter sin skolgång i förtid till 8 procent samt att minska antalet människor som riskerar leva i fattigdom eller utanförskap. Europeiska unionens råd antar rekommendationer för samtliga medlemsländer i syfte att styra det nationella beslutsfattandet i en tillväxt- och sysselsättningsfrämjande riktning. 2019 fick Finland rekommendationer som handlar om den offentliga ekonomins hållbarhet, om bättre kostnadseffektivitet i social- och hälsotjänsterna, vidareutveckling av service riktad till arbetssökande och personer som står utanför arbetsmarknaden, bättre incitament för att ta emot arbete, främjande av investeringar i forsknings- och utveckling, koldioxidsnål ekonomi och hållbara transporter samt bättre uppföljning av hushållens skuldsättning. I Finlands nationella program beskrivs vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att uppnå de nationella målen och hur man reagerat på EU:s rekommendationer.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-251-939-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...trategin.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Europeiska rådet antog en tillväxt- och sysselsättningsstrategi år 2010. Visionen i Europa 2020-strategin som sträcker sig till år 2020 är smart, hållbar och engagerande tillväxt. I strategin fastställs mål för hela EU när det gäller sysselsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter, klimatåtgärder, utbildning och fattigdomsbekämpning. Varje medlemsland fastställer sina egna nationella mål. Finlands nationella mål är att höja sysselsättningsgraden bland 20–64-åringar till 78 procent, att använda 4 procent av BNP för forsknings- och utvecklingsutgifter, att uppnå de inom EU överenskomna klimat- och energimålen, att hålla andelen 30–34-åringar med högskoleexamen på 42 procent, att minska andelen 18–24-åringar som hoppar av skolan i förtid till 8 procent samt att minska antalet människor som riskerar leva i fattigdom eller utanförskap. Europeiska unionens råd antar rekommendationer för samtliga medlemsländer i syfte att styra det nationella beslutsfattandet i en tillväxt- och sysselsättningsfrämjande riktning. Rekommendationerna till Finland gäller de offentliga finanserna långsiktiga hållbarhet, förbättring av social- och hälsotjänsternas kostnadseffektivitet, minskning av arbetslösheten och ökning av konkurrensen inom tjänstesektorn samt främjande av företagande och investeringar genom minskning av den administrativa och regleringsmässiga bördan. Regeringen överlåter nu det nionde nationella Europa 2020-programmet. I programmet beskrivs vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att uppnå de nationella målen och hur man reagerat på EU:s rekommendationer. Uppgifterna som ges i programmet möjliggör en detaljerad granskning av Finland på EU-nivå
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-030-8
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...uoret_sv.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Ställningstagandet ”Hur blir det ”vuxna” EU? De ungas syn på EU:s framtid” beskriver den idealiska situationen inom Europeiska unionen om 20 år. Ställningstagandet består av tre huvudteman: Finlands roll inom EU och EU:s globala roll, strukturer och institutioner samt den europeiska identiteten och de ungas delaktighet. Dessa teman behandlas genom tio visioner. Av ställningstagandet framgår att det finns mycket att utveckla inom Europeiska unionen, men samtidigt upplevs unionen även utgöra en lösning på många problem. EU bör utvecklas i en mer demokratisk och social riktning samtidigt som integrationen fördjupas och utvidgas. Finland har mycket att ge det europeiska samarbetet. Unionsmedborgarskapet grundar sig på gemensamma värderingar, kultur och mänskligt umgänge. Enligt ställningstagandet är det nödvändigt att det råder rättvisa mellan generationerna inom Europeiska unionen för att de unga ska känna delaktighet. Med hjälp av utbildning som är tillgänglig för alla skapar man tilltro till framtiden och stärker spetskompetensen. På det ekonomiska området krävs en mer enhetlig praxis och att den Europeiska centralbanken får en mer framträdande roll. När det gäller miljöfrågor målar man upp en vision om Europeiska unionen som en föregångare som bär sitt globala ansvar även inom andra politikområden.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-119-0
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea.../1/okm15.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-146-6
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...9/1/tr10.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Arbetsgruppen tillsattes för att utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska och undervisningsarrangemangen på olika utbildningsstadier samt för att reda ut olika möjligheter för hur undervisningen i svenska kan ordnas i den grundläggande utbildningen. Därtill ombads arbetsgruppen att komma med förslag på hur man kunde förbättra undervisningen och inlärningen av det svenska språket på alla utbildningsstadier samt hur den språkliga jämställdheten kan tryggas. De svagare språkfärdigheterna i svenska språket beror på flera orsaker. Undervisningen i svenska har blivit mindre och mera ensidig i den grundläggande utbildningen. År 2010 studerade 89,9 procent av eleverna svenska som B1-språk och 8,3 procent som A1- och A2-språk. B1-lärokursen har till sin omfattning minskat med hälften jämfört med 1970-talet. Efter reformen av studentexamen blev det andra inhemska språket ett frivilligt ämne i studentskrivningarna 2004. Detta beslut har lett till att antalet studenter som valt att skriva svenska sjunkit så att de 2009 uppgick till endast 68 procent. Det finns också regional variation och skillnader mellan könen när man ser på vem som väljer att skriva svenska. Dessa ändringar i struktur och mängd inverkar på kvaliteten på språkutbildningen och kontinuum av studierna i svenska från småbarnsfostran till vuxenutbildning förverkligas inte med de nuvarande resurserna och förfaringssätten. Inlärningsresultaten i svenska är inte tillfredsställande och skillnaderna mellan könen vad gäller kunnande och attityder verkar öka. Särskilt kritiska är övergången mellan grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet och högskolor. Den nuvarande situationen på de lägre stadierna har lett till att högskolorna är tvungna att åtgärda bristerna i kunskaperna i svenska, vilket i sin tur leder till att högskolornas resurser för att utveckla de studerandes färdigheter bland annat för behoven i arbetslivet blir ännu mindre. Arbetsgruppen anser att det är absolut nödvändigt att granska hur undervisningen i svenska språket utvecklas ur tre olika synvinklar. Dessa synvinklar är principerna för utbildningskontinuum och tryggande av jämställt lärande, utveckling av läroplaner och undervisningsmetoder samt utveckling av invandrares möjligheter att erhålla den nivå på språkkunskaper i svenska som behövs för att klara sig i arbetslivet. En av de centrala slutsatser som arbetsgruppen dragit är att det är en på många sätt problematisk tidpunkt att inleda studierna i svenska på sjunde klass. På grund av detta anser arbetsgruppen att det är viktigt att i fortsättningen granska tidpunkten för när studierna i svenska inleds. De förslag som gäller utveckling av undervisning i svenska betonar en revidering av läroplanerna och undervisningsmetoderna samt ett kontinuum i grund- och kompletteringsutbildningen i lärarutbildningen. Vad gäller invandrare, konstaterade arbetsgruppen att invandrare bör ha samma utbildningsmöjligheter som resten av befolkningen.