Hakutulokset
- Näytetään 1 - 50 / 12 879
- Siirry seuraavalle sivulle
Alueelliset toimeentuloerot ennen ja jälkeen asumismenojen huomioon ottamista Näytä tarkat tiedot
Kuntatason rakenteet ja hyvinvointi objektiivisesta näkökulmasta Lapissa ja Pohjois-Karjalassa Näytä tarkat tiedot
Kohti parempaa hyvinvointipalveluiden vaikutusmekanismien paikallistuntemusta Näytä tarkat tiedot
Täällä Kaino - kuuleeko kunta? Päättäjänä kuntalaisten ja virkamiesten välimaastossa Näytä tarkat tiedot
Talous- ja velkaneuvonta - sosiaalityötä vai ei? Näytä tarkat tiedot
Talouden ja sosiaalipolitiikan suhteesta Näytä tarkat tiedot
Työn paineet ja puuttumattomuuden kustannukset Näytä tarkat tiedot
Vanhusneuvostot, vanhuus ja edunvalvonnan kohde Näytä tarkat tiedot
Julkisyhteisön hankinnat ympäristömerkki työkaluna Näytä tarkat tiedot
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-674-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_89.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet hösten 2023 utarbetades i samband med beredningen av statens budgetproposition för 2024 och statsminister Petteri Orpos regerings första plan för de offentliga finanserna. Programmet omfattar hela valperioden. I beredningen beaktades de verkningar som åtgärderna i regeringsprogrammet medför för kommunernas ekonomi till den del åtgärderna ingår i budgetpropositionen för 2024 och planen för de offentliga finanserna. En del av verkningarna av de åtgärder regeringen berett klarnar först då beredningen av åtgärderna framskrider och framträder i de kommunekonomiprogram som bereds senare under regeringsperioden. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma den kommunala ekonomins tillstånd och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservicen i enlighet med den finansiering som anges i propositionen om statsbudgeten och de åtgärder som beslutats. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av åtgärder som regeringen vidtar med verkningar för den kommunala ekonomin. Effekterna av åtgärderna bedöms utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2027. Kommunekonomiprogrammet har beretts i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-361-386-7
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_14.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Målet med guiden är att utveckla kommunernas kompetens inom upphandling av avfallstransporter och förbättra särskilt små och medelstora avfallstransportföretags beredskap att delta i anbudstävlingar. Guiden riktar sig särskilt till transportföretag och till kommunala avfallsanläggningar. Den kan emellertid användas även av andra offentliga upphandlare vid upphandlingar och i tillämpliga delar vid privata konkurrensutsättningar. I guiden finns information om den marknadsundersökning som avfallslagen förutsätter och om den marknadsdialog som ingår i undersökningen samt om andra faktorer som ska beaktas vid en konkurrensutsättning av avfallstransporter. Dessutom ges råd om hur en väl genomförd upphandling av avfallstransporter ser ut. Bakgrunden till guiden är det projekt som miljöministeriet inledde i slutet av 2021 för att verkställa ändringen i avfallslagen. Avsikten med projektet är bland annat att sprida modeller baserade på bästa praxis inom konkurrensutsättning av avfallstransporter samt ordna utbildning och rådgivning för företagare och kommuner. Guiden är gjord utifrån materialet ”Hyvät käytännöt kunnan jätteenkuljetusten kilpailutuksessa” (sv. god praxis inom konkurrensutsättning av kommunens avfallstransporter) som sammanställdes i ett projekt som avslutades i maj 2022. I beredningen av materialet deltog utöver miljöministeriet även arbets- och näringsministeriet, viktiga organisationer inom sektorn samt privata företag inom avfallshanteringssektorn och kommunernas avfallsanläggningar.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-450-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_44.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet 2024–2027 har upprättats i samband med beredningen av den tekniska planen för de offentliga finanserna våren 2023. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs i programmet utifrån den nyaste information som finns tillgänglig. Kommunalekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den del i planen för de offentliga finanserna som gäller kommunernas ekonomi. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget inom den kommunala ekonomin och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med de åtgärder som anges i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av regeringsåtgärder med verkningar för den kommunala ekonomin. Effekterna av åtgärderna bedöms utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2027. Finansministeriets ekonomiska avdelning har berett utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin, som beskrivs i kommunekonomiprogrammet med de begrepp som används i kommunernas bokföring. Programmet är i likhet med planen för de offentliga finanserna teknisk till sin natur, och medför inte några betydande nya åtgärder eller riktlinjer som påverkar kommunernas ekonomi. Programmet innehåller heller inte några antaganden om kommande åtgärder som påverkar kommunernas ekonomi eller eventuella målsättningar som nästa regering fastslår för kommunernas ekonomi. Kommunekonomiprogrammet har beretts i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet vid förhandlingarna om planen för de offentliga finanserna våren 2023.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-361-430-7
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2023_25.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I mars 2023 infördes i klimatlagen (423/2022) en skyldighet för kommunerna att utarbeta en klimatplan och uppdatera den minst en gång per fullmäktigeperiod. I denna handbok redogör man för innehållet i planskyldigheten och ger anvisningar och råd för beredningen av en lagstadgad plan. Dessutom erbjuder handboken information och synpunkter på utarbetandet av en klimatplan som är mer omfattande än lagens minimikrav. Handboken riktar sig särskilt till kommuner som ännu inte har en klimatplan som man utarbetat före klimatplaneförpliktelsen och som ännu inte har utfört ett planmässigt klimatarbete. Handboken erbjuder dock information och anvisningar även för kommuner som tidigare har utarbetat en plan som styr klimatarbetet. Klimatplanen ska innehålla ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen, åtgärder för att minska dessa utsläpp, uppgifter om utvecklingen av utsläppen av växthusgaser i kommunen samt uppgifter om uppföljningen av planens genomförande. I klimatplanen kan man även behandla andra omständigheter som man anser nödvändiga. Kommunen ska utarbeta och godkänna klimatplanen senast under den fullmäktigeperiod som inleds år 2025. Enligt klimatlagen kan kommunerna alternativt göra upp en klimatplan tillsammans med de övriga kommunerna i området. Miljöministeriet kan bevilja kommunerna statsunderstöd för beredningen av klimatplanen.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-908-5
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2022_19.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunerna står inför stora omställningar på grund av såväl de differentierade förhållandena som de administrativa förändringar som följer av social- och hälsovårdsreformen. Den ökande andelen äldre personer, urbaniseringen och det minskande födelsetalet påverkar kommunernas befolkningsunderlag, ekonomiska bärkraft och förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för invånarna. Med framtidsarbetet inom kommunalpolitiken har man sökt lösningar för de omställningar som kommunerna står inför. Denna rapport beskriver de viktigaste slutsatserna från detta arbete. Arbetet har fortsatt kommunalpolitikens faktabaserade utveckling och rapporten är delvis en fortsättning på finansministeriets omfattande utredning Står kommunerna inför en vändpunkt? Kommunernas lägesbild 2020. Med hjälp av framtidsarbetet har man sökt lösningar som kan avhjälpa den strukturella obalansen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling, trygga jämlik tillgång till basservice i hela landet och förbättra kommunernas livskraft. Arbetet har skett i bred växelverkan med intressegrupperna. De temaspecifika slutsatserna gäller i vid bemärkelse helheter som är viktiga för kommunalpolitiken och kommunerna, till exempel ekonomi, uppgifter, självstyre, strukturer, kommunernas samarbete och handlingssätt. Man har också tagit fram tre alternativa framtida utvecklingsinriktningar för kommunalpolitiken. Syftet med slutsatserna och scenarierna är att väcka och underbygga offentlig debatt om de olika kommunernas utvecklingsinriktningar och lyfta fram behovet av kontrollerade och långsiktigare kommunalpolitiska riktlinjer.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-263-5
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2022_40.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...n%202022.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet 2023–2026 har upprättats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna våren 2022. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs i programmet utifrån den nyaste information som finns tillgänglig. Effekterna av regeringens åtgärder har bedömts till den del det finns regeringsbeslut om åtgärderna och deras effekter på den kommunala ekonomin är kända. Kommunalekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den del i planen för de offentliga finanserna som gäller kommunernas ekonomi. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget inom den kommunala ekonomin och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med de åtgärder som anges i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av regeringsåtgärder med verkningar för den kommunala ekonomin. Effekterna av åtgärderna bedöms utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2026. Finansministeriets ekonomiska avdelning har berett utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin, som beskrivs i kommunekonomiprogrammet med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I programmet har beaktats överföringen av social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter till de välfärdsområden från och med 2023. Kommunekonomiprogrammet har beretts i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet vid förhandlingarna om planen för de offentliga finanserna våren 2022.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-494-3
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2021_42.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...%c3%a5ll.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet 2022–2025 har upprättats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna våren 2021. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs i programmet utifrån den nyaste information som finns tillgänglig. Effekterna av regeringens åtgärder har bedömts till den del det finns regeringsbeslut om åtgärderna och deras effekter på den kommunala ekonomin är kända. Kommunalekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den del i planen för de offentliga finanserna som gäller kommunernas ekonomi. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget inom den kommunala ekonomin och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med de åtgärder som anges i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av regeringsåtgärder med verkningar för den kommunala ekonomin. Effekterna av åtgärderna bedöms utifrån den kommunala ekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen fram till 2025. Finansministeriets ekonomiska avdelning har berett utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin, som beskrivs i kommunekonomiprogrammet med de begrepp som används i kommunernas bokföring. I programmet har beaktats överföringen av social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter till de välfärdsområden som enligt regeringens proposition ska inrättas från och med 2023. Kommunekonomiprogrammet har beretts i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet vid förhandlingarna om planen för de offentliga finanserna våren 2021..
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-893-4
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2021_64.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...n%202021.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet för hösten 2021 har utarbetats i samband med budgetpropositionen för 2022. Programmet preciserar det kommunekonomiprogram för 2022–2025 som publicerades våren 2021. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs i programmet utifrån den nyaste information som finns tillgänglig. I programmet har effekterna av regeringens åtgärder utvärderats till de delar det finns regeringsbeslut om åtgärderna och deras effekter är kända. Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i budgetberedningen. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget för den kommunala ekonomin samt kommunernas förutsättningar att klara av att ordna basservice i enlighet med finansieringen och de åtgärder som anges i budgetpropositionen. I programmet prioriteras granskningen av den kommunala ekonomins utvecklingsperspektiv och statens åtgärder. Effekterna av åtgärderna har bedömts utifrån kommunalekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen. Finansministeriets ekonomiska avdelning har berett den utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin som presenteras i kommunekonomiprogrammet i enlighet med begreppen i kommunernas bokföring. Kommunekonomiprogrammet har beretts vid ett av finansministeriet utnämnt sekretariat som har representanter från dels alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, dels Kommunförbundet. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet i samband med förhandlingarna om statens budgetproposition för 2022.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-527-8
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2020_79.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...n%202020.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet för hösten 2020 har utarbetats i samband med budgetpropositionen för 2021. Programmet preciserar det kommunekonomiprogram för 2021–2024 som publicerades våren 2020. Den kommunala ekonomins tillstånd och effekterna av regeringens åtgärder på den kommunala ekonomin beskrivs i programmet utifrån den nyaste information som finns tillgänglig. I programmet har effekterna av regeringens åtgärder utvärderats till de delar det finns regeringsbeslut om åtgärderna och deras effekter är kända. Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i budgetberedningen. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget för den kommunala ekonomin samt kommunernas förutsättningar att klara av att ordna basservice i enlighet med finansieringen och de åtgärder som anges i budgetpropositionen. I programmet prioriteras granskningen av den kommunala ekonomins utvecklingsperspektiv och statens åtgärder. Effekterna av åtgärderna har bedömts utifrån kommunalekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av finansieringsprincipen. Finansministeriets ekonomiska avdelning har berett den utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin som presenteras i kommunekonomiprogrammet i enlighet med begreppen i kommunernas bokföring. Kommunekonomiprogrammet har beretts vid ett av finansministeriet utnämnt sekretariat som har representanter från dels alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, dels Kommunförbundet. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet i samband med förhandlingarna om statens budgetproposition för 2021.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-039-6
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...landerna.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Finansministeriet publicerade i mars 2019 en förstudie om utvecklingsbehoven i anslutning till kommunernas statsandelssystem (Finansministeriets publikation – 2019/18, på finska). Förstudien behandlade förutom det finländska statsandelssystemet även observationer om det svenska systemet. Det blev under arbetets gång uppenbart att man bör studera även andra länders statsandelssystem ännu noggrannare under den fortsatta reformeringens gång. Målet med rapporten har varit att utreda strukturerna hos statsandelssystemen i Sverige, Danmark och Norge, liksom även eventuella reformeringar av systemen som antingen genomförts eller planeras i dessa länder. Dessutom har man skilt för vart lands del utrett den offentliga förvaltningen på allmän plan samt kommunernas och regionernas inkomststrukturer. Rapporten presenterar och jämför på allmän plan delarna i och särdragen hos de nordiska statsandelssystemen samt strukturerna inom den offentliga förvaltningen i respektive land.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-314-4
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea..._2020_52.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet 2021–2024 har upprättats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna våren 2020. Läget med kommunalekonomin och de effekter som regeringens åtgärder har på kommunernas ekonomi beskrivs i programmet med hjälp av nyaste tillgängliga uppgifter och uppskattningar. Effekterna av regeringens åtgärder har utvärderats till de delar det finns regeringsbeslut om åtgärderna och deras effekter kommunalekonomin är kända. På grund av coronaepidemin våren 2020 granskar programmet också vilka konsekvenser epidemin och de åtgärder som hänför sig till åtgärdandet av den har för den kommunala ekonomin år 2020. Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i planen för de offentliga finanserna. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma kommunernas ekonomiska situation och deras möjligheter att klara av att ordna basservicen i enlighet med de åtgärder som anges i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för kommunekonomin och av regeringens åtgärder med verkningar för kommunekonomin. Effekterna av åtgärderna bedöms förutom för hela kommunekonomin också enligt kommunstorleksgrupp och utifrån förverkligandet av finansieringsprincipen fram till 2023. Kommunekonomiprogrammet har beretts vid ett av finansministeriet utnämnt sekretariat som har representanter från dels alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, dels från Kommunförbundet. Förhandlingarna mellan staten och kommunerna har förts vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning, samt vid den ekonomisektion som utför det beredande arbetet. Regeringen har behandlat kommunekonomiprogrammet vid förhandlingarna om statens budgetproposition för 2020 och planen för de offentliga finanserna.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-251-974-0
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...n%202018.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Kommunekonomiprogrammet har utarbetats i samband med statens budgetproposition för 2019. Programmet fördjupar utvärderingen av kommunalekonomin vid budgetberedningen och preciserar kommunekonomiprogrammet för 2019-2022 som utgavs våren 2018. Syftet med kommunekonomiprogrammet är att bedöma läget för den kommunala ekonomin samt kommunernas förutsättningar att klara av att ordna basservice i enlighet med finansieringen och de åtgärder som anges i statens budgetproposition. I programmet prioriteras granskningen av den kommunala ekonomins utvecklingsperspektiv och statens åtgärder. Effekterna av åtgärderna har bedömts utifrån kommunalekonomin som helhet, enligt kommunstorleksgrupp och med avseende på genomförandet av den finansiella principen. Kommunekonomiprogrammet har beretts vid ett sekretariat som har utnämnts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt från Kommunförbundet. Staten och kommunerna har förhandlat i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning och i den ekonomisektion som sköter beredningsarbetet. Regeringen har behandlat år 2019 i kommunekonomiprogrammet i samband med budgetförhandlingarna.
Språkbarometern 2004–2016 : Forskningsrapport Näytä tarkat tiedot
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-259-543-0
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...%a5kbaro.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
Finlands 33 tvåspråkiga kommuner bor ca 1,75 miljoner finländare. 140 000 svenskspråkiga bor i kommuner med finska som majoritetsspråk och 44 000 finskspråkiga bor i kommuner med svenska som majoritetsspråk. Dessa 184 000 medborgare utgör målgruppen för denna undersökning. Språkbarometern undersöker hur väl de lokala språkminoriteterna (svensk- och finskspråkiga) får service på sitt eget språk och hur de upplever relationerna mellan språkgrupperna. Språkbarometern har ett brukarperspektiv, dvs. undersöker hur kommuninvånarna själva uppfattar den språkliga servicen och språkklimatet i hemkommunen. Språkbarometern har sedan år 2004 kartlagt kvaliteten på den språkliga servicen på minoritetsspråket i tvåspråkiga kommuner. I maj 2016 skickades en postenkät ut till ett slumpmässigt urval i respektive kommun. Totalt svarade 42 % eller 3704 personer på enkäten. Undersökningen visar att finskspråkiga är betydligt nöjdare med den språkliga servicen för kommunala och statliga tjänster än vad svenskspråkiga är. Skillnaderna är stora i bedömningen av nödcentralen, räddningsväsendet och polisen. Även för social- och hälsovårdstjänster får servicen på svenska sämre betyg än servicen på finska. Det finns relativt stora lokala och regionala skillnader. Svenskspråkiga upplever språkklimatet mer negativt än vad finskspråkiga gör. Detta bekräftas av flera saker: de upplever att inställningen till andra språkgrupper har blivit sämre i Finland, de upplever att förhållandet mellan svensk- och finskspråkiga i kommunen blivit sämre och nästan varannan uppger att hen har blivit trakasserad och/eller diskriminerad pga. sitt språk. Däremot är finskspråkiga mindre nöjda med relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga i hemkommunen än vad svenskspråkiga är. Både svensk- och finskspråkiga upplever att relationerna mellan språkgrupperna har blivit mer ”varierande”. Uppdaterad version som publicerats den 7. september 2017.
www.urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-062-9
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstrea...8/1/tr22.pdf (Valtioneuvoston julkaisuarkisto Valto)
I utredningen granskar minister Kalevi Kivistö och professor Anita Kangas stöd- och utvecklingspolitiken i kommunernas kulturverksamhet med hänsyn till lagstiftningen, kulturtjänsternas utbud och tillgänglighet samt till produktionsförutsättningarna för kulturtjänster. Stöd- och utvecklingspolitiken påverkas av många förändringar, såsom ändringen av kommunstrukturen, inkl. PARAS-projektet, och reformer i regionförvaltningen. Enligt Statistikcentralen hör de regionala skillnaderna i kulturkonsumtionen i Finland till de största i EU, när man jämför tätt och glest bosatta områden. Utanför Helsingforsregionen och landskapscentren är utbudet på kulturtjänster knappt. Differentieringen i användningen av kulturtjänster är synlig som skillnader mellan såväl olika regioner som olika sociala grupper. Enligt utredarna varierar kulturens resurser mycket mellan de olika kommunerna. Kommunernas differentiering är en synnerligen stor utmaning för utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Kulturtjänster kan bl.a. ordnas som kommunernas egen verksamhet eller genomföras av tredje eller privata sektorn. Enligt utredarna är kulturens marginella ställning i lokalpolitiken det grundläggande problemet i främjandet av den lokala kulturverksamheten. Strategierna presenterar mål, men de verkställs inte i den praktiska politiken. Utvecklingen av samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar presenterar också utmaningar. Därtill har statliga åtgärder för att främja den lokala kulturverksamheten haft obetydliga verkningar i och med att förhållandet mellan kommunen och staten förändrats. Utredarna föreslår flera åtgärder för att stärka stöd- och utvecklingspolitiken i kommunernas kulturverksamhet. Åtgärdsförslagen utgår ifrån att kulturtjänsterna utgör bas- och närtjänster för kommuninvånarna och att de därför bör göras tillgängliga. Åtgärdsförslagen beaktar också befolkningsförändringar, såsom åldrande och mångkulturalitet. Åtgärdsförslagen fokuserar på stärkande av det allmänna kulturverksamhetens, främjande av de kreativa branscherna, utveckling av kommunala konstinstitutioner, den grundläggande undervisningen i konst, utveckling av den regionala kulturpolitiken, utveckling av regionala konstkommissioner, tredje sektorns roll, delaktighet, deltagande, främjande av deltagandet, strategiarbete samt på statistikföring och informationsproduktion.